17. maj, 2017

Bilar och jag....host

Alltså bilar och jag skall inte umgås- så är det bara.

Enligt tidigare redogjorda förehavanden – där jag beskrivit hur det krånglat med min bil – om ni minns… så fortsätter det -vill jag lova!

Min lilla älskade Volvo S 40 som alltid gått felfri genom service och besiktning drabbas plötsligen av svår bil-lepra (läs spetälska)  = när saker och ting förtvinar och faller av –(normalt kroppsdelar av diverse slag.)

En fredag ( dock icke den 13-e) – har jag tid för bilservice på morgonen. Serviceteknikern låter efter ett antal timmar meddela att - ”Du bör reparera din bil för 25.000 kr!!”.

Och där satte man kaffet i halsen- bokstavligen. I väntan på teknikern fördriver jag tiden med att ta lite kaffe i deras flashiga väntrum. Tar med koppen in när jag får beskedet och sprutlackerar hans arbetsbänk med en munfull kaffe.

-        Va? Vad- varför?  säger jag ungefär som när man får ett sjukdomsbesked.

-        Tja – länkarmarna måste bytas, bromsvätskan har för mycket vatten i sig (ehhh…okeeej finns det sådana mätningar också reflekterar jag) och AC-ns kondensor är trasig, torkarbladen är kass…

Tankarna maler och härdad efter senaste årens händelser – resignerar jag och säger bara:

-        Jaha! Ja… ja vi bokar väl en tid för åtgärd av detta då.

Nu har jag några timmar att slå ihjäl innan en besiktning av bilen skall göras.  Jag åker till en gör-det-själv station och tvättar mitt lilla hjärta. Fint …. Och länge. Avfettning, kallvax och skyddslager. Känner mig lite nöjd.

Besiktningstjejen meddelar efter första standardmomenten att: -”Allt ser okej ut.” Hon fortsätter sin besiktning. Dock – skall glädjen kort bestå. – ”Här är en fjäder som är av!”- meddelar hon.

Frågeteckensfejset kommer på. Hon visar. Hela fjädern fram vänster i hjulhuset - är avbruten. Tjo! Ytterligare 4000 kr där.

Nåväl. Efter diverse funderande och diskuterande med min biltokige bror – kommer vi fram till att det inte är lönt att jag lägger dessa pengar på bilen utan säljer den i ”befintligt skick” istället.

Jag får lov att vänta på fjäderbyte till måndagen – för det måste trots allt göras i väntan på ett nytt bilinköp.

Följaktligen behöver jag en annan bil under helgen eftersom det inte är rekommendabelt att köra med trasig fjäder mer än nödvändigt.  Sålunda ställer mina föräldrar upp med sin hederliga Volvo V70.

Kliver in och medan jag kör framåt i låg fart försöker jag ändra ryggstödets lutning lite grand…..KADUNG! - faller plötsligen sätet helt bakåt i 20 graders lutning. Himmel!!! Liggandes kör jag intill vägkanten och försöker rätta tillbaka sätet. Vad händer? Pang! Så håller jag ett plasthandtag i näven- handtaget för höjdreglering av sätet. Okeeeej…..

Försöker rätta tillbaka lutningen. Det går inte!! Stolen verkar ha fastnat. Men vad i…?? Vad ska mor o far säga. De kan ju inte ligga och köra - 84 år som de är!

Tvingas liggandes köra vidare försiktigt till min kärbo. När vi senare packar bilen vid min kärbos torp – har vi med förenade krafter lyckats återbörda sätet i en mer framåtlutad ställning – Jag liksom ”hänger fram” över ratten. Nåja bättre det än att ligga ner.

Efter en färd på ett par mil skall vi stanna på ett annat ställe och lasta andra persedlar.

Då upptäcker jag att saft runnit ut på bagageutrymmets golvmatta. Härligt mörkröd svartvinbärssaft!

Kviiiiid och jämmer!

Papper och torka och pressa och vatten.

Jag har två alternativ här: Antingen att bara återlämna bilen och låtsas som inget eller bekänna för mor och far att bilar har aversion mot mig.

Får väl extraknäcka som bildemontör tänker jag. ”Kerstins bildemontering- snabbt och lätt” – på endast några minuter får ni er bil nerplockad i beståndsdelar.

 

(Bild från bilskrot.net)