11. aug, 2017

HATAR HATAR!!!!!

Jag hatar cancer! Hör ni det?! H-A-T-A-R!!!!!

Det är något som kommer från hin onde själv. Lika svart, lika meningslöst, totalt ickberättigat till existens.

Jag skiter FULLSTÄNIGT i om smärtan man går igenom - möjligen leder till något gott i slutändan. Det är INTE värt det!

OM jag överhuvudtaget har lärt mig något genom min cancer så hade jag gärna (!) varit utan den kunskapen och istället sluppit skiten.

Och jag är lika krass mot cancerdrabbade som säger: -"Jag hade inte varit densamma utan min cancererfarenhet " - Nej tror fasen det!

eller: "Jag lever ett nytt liv efter cancern!" - Klart du gör - den lämnar bara skit efter sig.

eller: "Cancern har lärt mig att värdera livet" ....- Jaha? Man kan värdera livet utan cancer.

eller nästan det värsta av allt: - "Det finns en moening med allt!

- Det mina vänner, betvivlar jag - mycket starkt. M-Y-C-K-E-T starkt!!!!!

Att jag inte oroar mig så mycket för allt längre- beror inte på att jag är mer mogen. Det beror på att jag är så slut så jag ORKAR helt enkelt inte oroa mig längre. Att jag tar det mera lugnt nu än innan - beror också endast på bristande ork. Att jag lever mer i nuet - ja inte fan beror det på att jag är mer vis - det beror på att jag inte orkar eller vågar planera längre fram.

Eftersom jag alltid reagerat och stridit i mitt liv mot orättvisor och för drabbade människor blir jag så ini i h-vete frusrerad när jag tvingas åse att en av mina få - nära vänner drabbats! Så jävla frustrerande och jag är så förbannad på cancern - vilket iofs ger mig styrka mitt i skiten eftersom jag är en stridis.

Mia - min älskade vän detta är till dig ❤.

Ta striden! Det är inte kört! Ge inte upp!