11. mar, 2018

Känsla

 

Nu ska jag dela med er alla – något som jag aldrig trodde jag skulle göra! Aldrig i min vildaste fantasi!! Något som har lyft mig till nya nivåer och fått mig att känna något helt obekant för mig. Och även oväntat!!

För bara ett halvår sedan hade jag ALDRIG trott att jag skulle stå så här och visa mig. För en främmande man (fotografen) och till på köpet känna mig lyckoberusad. Berusad och ”hög” för att jag vågar och klarar - och är så älskad av min sambo - min kärlek.

Jag levde upp! Jag kände mig hur bekväm som helst framför den underbara och otroligt duktiga fotografen Martin på Fotogenica i Norrköping.

Det var…..fantastiskt underbart roligt och enorma vågor av lycka, styrka och trygghet. Berusande kärlek och obegränsad ömhet till min älskade kärlek som älskar mig så totalt och obegränsat.  När jag tittar in i hans ögon försvinner omgivningen och jag upplever total närvaro och trygghet. Trots utsattheten framför mängder av strålkastare och reflektorer. Och jag är så älskad!!!

Jag glömde och flöt med i en stormvåg av lycka.

De här bilderna är sååå fyllda av kärlek och ömhet.

Jag hoppas att jag på något sätt genom detta  –  kan hjälpa någon – kan inge hopp till någon som känner hopplösheten och förtvivlan. Sorgen efter en kropp  -  i tron om att man aldrig mer kan bli älskad eller känna glädje.

Jag står här. Efter en allvarlig aggressiv bröstcancer, som var spridd till lymfkörtlar.

Jag har klarat 5 år utan återfall.

Jag står upp.

Jag andas.

Trots min sargade ärrade kropp – utan bröst – med stora ärr, slapp sladdrig mage och svullen ödemarm – trots att jag känner mig okvinnlig, oattraktiv i förlust av mitt jag – sörjer min kropp – så står jag här. Naken och exponerad och känner mig hur trygg och hemma som helst. Hur naturlig som helst. Och jag vill visa det! Visa det för världen!

Efter 1 ½  timmes makeup av en underbar makeupartist – Mattis - guidar Martin oss att posera och jag är fotomodell! Och det känns som jag aldrig gjort annat! Jag älskar det! Jag vill inte sluta!

Tack snälla Martin och Mattis för att ni har hjälpt mig till ett enormt kliv vidare i min kamp till att hitta tillbaka till livet!!!

Er sargade älskade Moms