4. apr, 2021

Jovars!


Jahup! Då var det dags igen!

1. Så kom det sig att jag en sen eftermiddag tidigare i veckan gjorde mig lite vacker = gjorde en omsorgsfull peeling i ansiktet, lade en djuprengörande ansiktsmask och sist en annan ansiktsmask som var av undergörande lera = svart. För att inte få fläckar på kläderna har jag tagit det fulaste och sletnaste jag har….en gammal flanellskjorta jag brukar ha ute i trägårn och Gi-vet-vis!!!! Ringer det på dörren och jag är ensam hemma.
Vad göra? Det ringer igen. Visst ja – en viktig leverans med budbil!

Jag bara Mååååååste öppna.
Suck- snabbt beslut….det är bara att öppna och förklara läget, och kanske till och med be om ursäkt.

Och ...! Gi-vet-vis är budet en afrikan!!! En afrikan som har en hudton som går åt det där riktigt - jag menar - riktigt (!) svarta hållet!
Och där står jag med svart ansikte där jag lämnat området runt läppar och ögon osmörjda …..
Den gamla hederliga nidbilden av en svart människa….

Oh…my….god! Hur ska jag förfara nu?
Det är här som normala människor tar emot paketet, säger tack och stänger dörren.
Momsen är inte normal.

Jag måste ju liksom försäkra mig om att han inte blivit ledsen ju! Inte tar illa upp!
Kommer han att anmäla mig för kränkning? Rättsfall?

Han hajar givetvis till och stackarn håller på att ramla bakåt på trappsteget.

Jag färsäker förekomma honom och säger snabbt:
-Eh jag…alltså jag eh....Jag har inte klätt ut mig om du tror det! kläcker jag ur mig, min kokta höna!
Och för att göra saken än värre så fortsätter jag:
-Ja alltså jag försöker inte alls att likna ....eller jag menar jag försöker inte förlöjliga....Ehrrrm, host -host, 

- Jaså vad menar du? säger han och han ser möjligen ut att få ett smärre anfall.

Jag fortsätter: Jamen det här! säger jag och pekar i ansiktet - det S-V-A-R-T-A ansiktet. Och jag förstår mycket väl om du tror att....

- Tror vad då? 

Några korta sekunder av tystnad. Pinsam sådan.

- Jag försöker inte kränka! hasplar jag ur mig. Hur tänkte du nu ? säger jag till mig själv i huvudet.

Han ser lite frågande ut.

- Jamen det vore ju inte konstigt! Om du tar illa upp?! 

Anfallet närmar sig med våldsamma steg. Tänk om han faller ihop? Här på min trädsgårdsgång? Så kommer polisen! Och jag står här sminkad till ....Ne----er!!?? Hur skulle det se ut?

- Alltså! Jag tar sats. Jag håller på med en ansiktsbehandling, …..det är en ansiktsmask. Som jag - förhoppnignsvis- ska bli lite vacker av.

Han brister ut i ett hejdlöst skratt. Oj vad han skrattar.
- Ja jag förstår! säger han brett leende. Han skakar på huvudet och slår ifrån sig med händerna. - Ni svenskar! säger han fortfarande skrattande. - Ni är så otroligt rädda att kränka! Det är lugnt tjejen! Jag jobbade faktiskt som hudterapeut innan jag kom till Sverige! Fortsätt du med din skönhetsbehandling.

Än en gång har klantarsle-momsen lagt ribban!

Ett par dar efter:

Emedan jag i en graciös svängande rörelse plockar upp min bärbara dator från golvet- samtidigt vridandes vänster - slår jag i vänster pannben i byrån som står så att säga - i min väg.
I ett häftigt anfall av smärta kastar jag mig på sängen för att högljutt yla - varvid jag kör in stårtån under den något låga sängen och därvid får en kraftigt brytande rörelse över stortåleden.
I den kommande häftiga rörelsen där jag snabbt drar upp knäet för att gnugga min smärtande tå - följer en så häftig rörelse att jag knockar mig själv med knäskålen över läppen. 

Jovars! Glad Påsk!