23. jun, 2021

Sommar, sommar å sol - havet å vinden å doft av en konflikt...

 

Äntligen semester...eller?

Handen på hjärtat - jag menar VERKLIGEN handen på hjärtat....hur är det egentligen?

Inte nog med stressen under året - nu återkommer semesterhetsen i sin fulla blomstring.

Snabbt klara av alla måsten hemma - innan man kastar sig iväg till den lilla stugan som stinker av avlopp och invaderas av myror.
Sand överallt. Till och med mellan blygdläpparna. 

- Kan vi inte bara stanna hemma i år?

- Stanna hemma? Men det är ju så myyyysigt i "vår" stuga.

eller

- Måste vi stressa iväg och tränga in oss i en alldeles för varm och trång husvagn när vi faktiskt har plats och svalt här hemma?

- Men vi är ju aaaalltid hemma! Det kan väl vara underbart att få lite miljöombyte?

Suck!

Semestern blir prestationsbelagd.

Upplagt för konflikter och ena parten "offrar" sig för husfridens skull.
Trots att man egentligen bara vill få "vara" utan att måsta och utan att stimma iväg.
Gå upp när man vill på morgonen. Lufsa runt i myskläder hela dan. Småpyssla med ditten o datten därhemma - med det som man aldrig hinner till vardags.

Sen måste vi ju ha en massa selfies och bilder på sociala medier som visar hur underbart ljuvligt vi har det också - och därmed kolla hur många kommentarer och likes vi fått. Snacka om stress!!

Pandemin har mer eller mindre tvingat oss att i många fall stanna hemma - och kanske är det trots allt så att fler har upptäckt att det kanske inte är så dumt det där med hemester?

Men de par som har särskiljda önskemål då? Måste det alltid vara den som vill vara hemma som får ge med sig? Måste alltid en bli förlorare?

Hur jämka bäst?

Och det här med dygnstider. En vill lägga sig tidigt och är som ett heelt utsketet äpplemos kl 9 på kvällen. Den andra drar gärna på framemot kl 01.00 med umgänge och kortspel.

Vem får offra sig där?

Har en känsla av att det oftast är den kvällspigga som "vinner" där. Det är ju mesigt att lägga sig för tidigt. Man måste ju ta vara på de ljusa kvällarna!?
Men de som faktiskt är så så SÅ trötta - kanske av arbetsåret, kanske bara i sig själv...? När man bara känner att kroppen skriker efter sömn och vila. Hur blir det?

Det allra bästa och mest rättvisa måste väl ändå vara att BÅDA blir nöjda?
Minska till ex tiden på campingen till hälften?
Vänta med att stimma iväg direkt när semestern börjar. Var kanske hemma ett par veckor först?
Vissa kvällar lägger sig den ene när den vill medan den andre får som den vill vissa kvällar = vara uppe längre. Kanske är det okej för er att den ena sticker iväg till campingen före den andra som får vara hemma själv ett tag? Mååååste man alltid vara tillsammans?

Måste väl gå att jämka? 

När jag kommer till mig själv - lever jag i ett äktenskap där vi båda i stort sett gillar samma saker i samma omfattning och därmed är i stort sett helt nöjda med att toffla runt hemma och möjligen göra en och annan liten dagsutflykt - möjöligen med en eller ett par övernattningar -  på semestern. Vi tycker det är alldeles underbart avslappnande.
Icke att förglömma så har vi även våra egna speciella hobbies som vi ägnar egentid åt också.

Vi har också samma dygnsrytm - halleluja!

Värdefullt och jag är tacksam.

 

Ta hand om er och VILA!

 

Semester-Momsen