4. nov, 2020

 

Ja hörrni, här är jag. Mitt i livet. Mitt i pandemin.

Jag vet att jag inte är ensam om att tycka att tillvaron är konstig just nu.

Dock har jag redan innan pandemin - genom min cancerresa - upplevt hela livet som mycket märkligt. 

Börjar sakta men säker - hitta någon typ av...fotfäste (?) i tillvaron igen. Kroppen anpassar sig till en medicinminskad tillvaro. Allt är inte friktionsfritt. Jag har lite svårt att ta till mig - förstå och inse att det som händer i min kropp - är rester av...kemiska substanser som givetvis sätter sina spår. Det är toppar och tyvärr vissa dalar - som ska gås igenom. Dum var jag väl som trodde att allt skulle bli frid och fröjd - huxflux.
Överlag mår jag bättre. Som jag skrev tidigare - så känns det mentala jag mycket "lättare". Men...det är ju inte bara raka spåret swoooosch - upp i det blå.

Häromdagen fick jag en flashback igen:

Min cancer missades. Blev ett anmälningsfall. Stod om i tidningen. Anmäldes till IVO.
I alla omgångar hit och dit med yttranden från mig respektive från läkarens sida - skrev han alltid under med "specialistläkare, verksamhetschef, etc etc etc." - alla sina fina titlar.

Jag blev till slut så irriterade på det - precis som att det skulle göra att hans ord vägde tyngre med alla hans titlar - så jag kontrade till slut med att skriva under med:

"Cancerdrabbad, mamma, kvinna, sambo och människa".

Därefter slutade han skriva under med titlarna.
Det där är en kanske till synes löjlig sak - men det blev väldigt betydelsefullt för mig.
För det som jag skrev under med - Det VAR jag verkligen.
Det var det som var den viktiga essensen i det hela.
Att jag var en kämpande, drabbad människa mitt i hela karusellen.

Ja, jag fick rätten på min sida. Inte för att sätta dit läkaren. Utan för att säkra att verksamheten aldrig skulle göra om samma misstag igen.

Detta är det jag härbärgerar och bearbetar för närvarande, och än en gång. 

//Your living moms.

 

 

 

29. okt, 2020

 

Livet fortsätter.
Telia suger - men det vet de - så just nu struntar jag i det.


Idag när jag såg nyhetsmorgon i Tv4 hade de ett långt inslag om Försäkringskassan och deras oförmåga till empati och deras - ska vi säga - egna sätt att tolka lagarna.

Forskaren och författaren N. Altermark har skrivit en bok som granskar försäkringskassans beslut.
2016 kom den fullkomligt vansinniga politiken som sedan visade i statistik att sjuktalen sjunkit MEN efter lite mer ingående kontroll visade det sig att människor inte hade blivit friskare utan bara att det har blivt svårare för människor att få beviljat. De är lika sjuka som innan.

Man sa att hela FK egentligen gör fel och jag kände bara... YESSSS!!!!!

Att det inte kan få fortsätta såhär.
En läkare som intervjuades sa att hela läkarkåren i Sverige anser att det är åt h-vete med FK.s beteende och egenmäktiga förfarande.
Socialministern Ardan Shikarabi - som jag för övrigt mailade för ca ett halvår sedan ang. situationen - medgav i insalget att det här är bevis för att det finns allvarliga brister och är inte alls var bra och att det skulle komma en utredning början av nästa år.
Att det bara är att erkänna att det blivit fel.
På den raka frågan att: -" Det är din regering som kom med lagförslaget hur ställer du dig till det? svarar han att: "Det är lagen som styr det....."
ehh just det men det är ju NI SOM HAR SETT TILL ATT LAGEN KOMMIT TILL STÅND!?! Känn dig bortgjord säger jag bara.

Läkarförbundet går ut och säger att FK ställer till så mycket i läkarnas arbete att det äventyrar hela patientarbetet.

Altermark säger att FK måste sluta komma med egna påhittade beslut som påverkar sjuka människor så fruktansvärt.

Jag blir så glad och lättade att detta ÄNTLIGEN uppmärksammas - så jag mailar tv4 där jag tackar dem innerligt.

Ljuset på bilden är tänt för alla som lider av F-kassans bulldozer.

Up YOURS Fuckkassan!

Momsen

 

 

 

27. okt, 2020

Måndag denna vecka (igår) är nätet lika dåligt igen.

Jag gör flera mätningar - endast 16 MBit/s . Ska vara 170.

Kontaktar Telia via messenger där de skrivit - Hör bara av dig om det är något vi finns här för dig.

IN MY ASS ,säger jag då!

Plötsligt svarar 3 st! på messenger som oberoende av varandra säger olika saker .
Jag skriver "VEM av er 3 ansvarar för detta."
Då slutar de svara.
Sedan efter flera timmar kommer - "detta är inte en kundkanal"....nähä okej- varför svarar ni då som om att ni "finns för mig whenever I need it?"

Jag ringer 90200 IGEN. Kommer till kundtjänst som än en gång börjar...."-.kolla det, gör så , mät det...Från vårt håll ser inget fel ut...."
Då brister det.

Jag är glad att de spelar in samtalet!! Nu skräder jag varken orden eller ljudnivån.
Jag kräver att de löser detta NU!
Jag betalar för en tjänst de inte kan leverera!
Jag kräver också att en chef kontaktar mig inom 24 timmar. Vilket jag bett om tidigare men ingen har hört av sig. De vågar väl inte kan jag tro!

Dagen går och under eftermiddagen får jag rådet - via messenger att flytta routern för att se om något stör ut den.

Okej - flyttar den - och vips mäter jag upp över 200 Mbit/s på övervåningen där jag har Air-tiesen!?!?

Men nere där jag har min fasta dator, mycket nära Routern - mäter jag upp endast 12 Mbit??????

Man kan ju hamna i kris för mindre.

Så Sandra Alenius på Telia - chef för customer support! Vill du göra mig den äran att ringa upp mig?

 

Kerstin "Momsen" Engkvist

 

 

 

21. okt, 2020

Okej hörrni - för att ni ska förstå helheten så måste jag ge er lite bakgrund.
Jag är lättlärd, älskar ny kunskap och är väldigt teknisk. Jag arbetar med digitalisering dagligen.

Jag vill åstadkomma något med det jag skriver. Så snälla dela, dela DELA!
Inte för att jag ska få läsare utan för att jag önskar att detta på något sätt ska nå styrande i Telia.

Följande är min sanna berättelse:

Arbetar hemifrån och jag insåg efter flera veckor av strul, att något var fel med vårt bredband. Och här börjar nu den veritabla karusellen.

Provar först själv att resetta, starta om router och bredbandsutrustning etc...Hjälper inte.

Ringer Telia gång nr 1 
En näpsig snärta avbryter, lyssnar inte på mig, talar i munnen på mig och talar nedsättande om för mig att "Du måste förstå att det här inte beror på fibern in..."
Jag har som sagt gjort flera åtgärder själv, och man får redan när man knappar in tonvalen vad man vill hos Telia, uppmaningen att starta om all utrustning och trycka #1 när man gjort det. Ändå talar hon myndigt om att jag måste starta om allt igen.
-Jamen det har jag ju gjort?! Ändå går vi igenom denna manualberoende snärtas oförmåga att dra egna slutsatser.
Samtalet tar 50 minuter och jag frågar redan här om det kan vara fel på Routern? Nä absolut inte! är hennes bestämda svar. Nåväl. Jag ger upp för idag.

Dag nr 2 - samtal 2.
En mycket hjälpsam man säger efter diverse information, att det är självklart att jag ska ha en ny router!! Den skickas och jag har den redan nästa dag. Samtalslängd 42 minuter.

Dag 3
Kopplar in routern . Så långt allt väl. När jag sedan ska synka routern med mina två extra antenner - så kallade "Air ties" går inte detta.
Än en gång gör jag allt jag kan. Felsöker och går in på telias hemsida för Frågor och svar. Går ej ändå.

Ringer
Samtal nr 3.
Samma snärta som sist. NEEEJ tänker jag....men orkar inte. Okej djupt andetag.
Hon kanske kan hjälpa ändå? än en gång information om vad som hänt.
Samma bemötande som sist. "-Jag skickar en länk på sms så du kan gå igenom manualen med steg för steg så hänger jag kvar i telefon under tiden".
Nåväl - Bra så, tänker jag.
Vi provar och provar, startar om, resettar...fungerar ej.
Under tiden vi pratar börjar telefonen att störas ut av ett kraftigt brus - förmodligen pga alla åtgärder vi gör och till slut så bryts vårt samtal. 58 min långt.

Samtal 4 - samma dag - då kommer jag till en kille. 

Vi gör om alla åtgärder.
Han vet till slut inte vad som kan vara fel utan konsulterar nån annan på Telia som meddelar att mjukvaran på routern kan vara fel. Okej - Killen lägger in rätt mjukvara. Fungerar ändå inte. Samtalslängd 49 min.

Samtal 5 - killen ringer tillbaka enligt överenskommelse med nya teorier och tester. Funkar ej. samtalsläng 32 min.

Samtal 6. Killen ringer tillbaka igen - nya försök - funkar ej. Jag frågar om det kanske är dags att skicka nya Air ties?? Nja, njä, alltså han vet inte. Han ska ringa tillbaka igen, men gör aldrig det. Samtalslängd 48 min

Här börjar mitt tålamod tryta rejält!!
Jag ber killens chef kontakta mig så att jag kan berätta och framförallt fråga om det verkligen ska gå till så här och behöva vara så här i det förenklade digitaliserade samhället? 
Allt snack om att man ska förenkla för kunden...och det som sägs i telefonsvararen när man ringer "Du kan ENKELT gå in på våra hemsidor och leta efter svar...." Pyttsan!!!

Jag har lagt över 7 timmar på detta och jag arbetar hemifrån så jag är extremt beroende av tjänsten som vi dessutom betalar bra för.
Telias personal har lagt minst 5 timmar om inte mer. Det kan omöjligtvis bli dyrare att skicka hem en tekniker direkt vid problem!!!

Tänk om Telia som banbrytande telefonföretag skulle erbjuda kunderna - Blir du kund hos oss får du kostnadsfritt tillgång till tekniker om du har problem?
Vår tekniker kommer hem till dig kostnadsfritt!
Jösses vilken reklam och vilket gensvar det skulle bli.


Jag tror mitt yrke till trots - att många, måååånga i vårt samhälle uppelver en frustration och hjälplöshet i digitala frågior och alltid hänvisas till FAQ, hemsidor, väntan, fel hjälp, okunniga kundtjänstmedarbetargt, att aldrig få hj'älp att allt ska vara så fruktansvärt krånglit - you name it. Och allt sägs istället vara till för att förnekla!

Om Telia gjorde så så skulle de förmodligen få määäängder med kunder.

Samtal 7 - jag sitter med fingern beredd att trycka bort samtalet om snärtan skulle svara igen.  God Gud låt mig få tala med en vettig människa, säger jag högt.
Denna gång svarar en äldre man. Lugn. Han lyssnar. Jag börjar med att säga att jag är frustrerad och irriterad. Han säger att han förstår det till fullo.
Han säger till och med: "-Det ska räcka med ett samtal från kunden. Så ska det lösas! Så här ska det inte vara!"

Jag blir perplex! Positivt perplex.

"-Nu gör vi så här" säger han, "-Jag skickar hem en servicetkeniker till dig och du behöver inte betala det.

HALLLELUJA!

Tack snälla! säger jag. - "Å det är inget Jag bemöter bara kunden så som jag själv skulle vilja bli bemött" säger han lugnt.

- Är du chef eller ängel frågar jag?

Han skrattar. Jag har varit chef, och nu har jag 8 månader till pension. - Jag tycker du ska fortsätta jobba, säger jag. 

När servicetkenikern kommer visar det sig vara så att routern inte alls blivit uppdaterad som man sagt, och när rätt mjukvara installerats så funkar det galant.
Även han säger att när man ringer Telia så kan man få ett svar av en och ett helt anant svar av en annan.

-JA EXAKT! säger jag.

Så Telia #telia - vill ni göra något mindblowing som ger er skjuts i era katastrofala omdömen på nätet - erbjud personlig hemkommande tekniker istället för dessa kunstjänstmedarbetare som inte kan tänka själva, som inte vågar ta beslut själva och som lägger ner timtal på samtal som inte leder nånstans.

Allas eder surfande Moms

 

13. okt, 2020

 

Fredag kväll: Står med sista tabletten i handen. Vänder, vrider på den lilla millimeterstora saken, som gett mig så mycket besvär - men som samtidigt säkrat min framtid så gott det nu går.
Sista tabletten.

Lördag. Vanlig dag.

Söndag - ganska vanlig den med, men börjar kissa mycket. Kissar troligen ut all vätska jag samlat på mig.

Måndag morgon - Flera hundra kilos elektrodliknande huva har lyft från mitt mentala jag.
Jag känner mig annorlunda. Inbillar jag mig? För att jag så gärna vill?  Livet känns och livet känns annorlunda. Ser med annorlunda, nyfikna ögon.

När jag tränar i gymmet på måndag eftermiddag - känns det också annorlunda. Påtagligt lättare i hela kroppen. Mindre flåsig, mindre pipig i andningen. Mindre svullen både i kropp och andningsvägar.

Inser också att något saknas...vad kan det vara? Jo, alla de extremt jobbiga värmevallningarna har lugnat sig vesäntligt! Så ljuvligt! Kan det verkligen ha blivit så mycket bättre? Så här huxflux?

Känns som jag står utifrån och betraktar mig själv, lägger märke till minsta lilla som händer i min kropp.

Tisdag morgon. Den ständigt molande värken i kroppen - börjar minska. Den är inte borta - men betydligt mindre! Jag står och öppnar och stänger handen, vänder och vrider betraktande på den. Känner efter - känner knappt någon smärta. Så konstigt det här är. Jag har vant mig vid att ständigt ha värk! Har glömt hur det känns att vara...mitt normala jag.

Sjukdomskänslan - den ständiga känslan av att vara på väg in i en influensa....den...den är nästan helt borta!
Andningen - jag har astma i botten - är lättare än på länge. Nu blir jag rörd också!

Tårar börjar komma. Jag är igenom! Jag har klarat det!

 

Momsen på väg i livet